Le Portail des Hommes Libres
Vous souhaitez réagir à ce message ? Créez un compte en quelques clics ou connectez-vous pour continuer.
Le deal à ne pas rater :
Cartes Pokémon : la prochaine extension Pokémon sera EV6.5 Fable ...
Voir le deal

Muḥemmed Lḥasen Meḥruc i Uɣmis n Yimaziɣen: “ Ugur n lexsas n umawal, d sebba ur nesɛi lqaɛ”

Aller en bas

Muḥemmed Lḥasen Meḥruc i Uɣmis n Yimaziɣen: “ Ugur n lexsas n umawal, d sebba ur nesɛi lqaɛ” Empty Muḥemmed Lḥasen Meḥruc i Uɣmis n Yimaziɣen: “ Ugur n lexsas n umawal, d sebba ur nesɛi lqaɛ”

Message  Mhenni Mer 29 Oct - 16:09

Muḥemmed Lḥasen Meḥruc i Uɣmis n Yimaziɣen: “ Ugur n lexsas n umawal, d sebba ur nesɛi lqaɛ”

Yella gar yimezwura i ikecmen annar n uselmed n tmaziɣt deg tesdawit n Ɛebderreḥman Mira n Bgayet. Meḥruc Ḥasan (akken i as-ssawalen yilemẓiyen) yeqbel s uzmummeg ad aɣ-d-yerr i kra n yisteqsiyen yerzan tutlayt tamaziɣt akked tmedyezt daɣen, skud yenṭeḍ yisem-is i ɣur-sent. Hattan tdiwennit.

Aɣmis n Yimaziɣen : Mmeslay-aneɣ-d cwiṭ ɣef temlilit n tmedyezt deg Ferɛun d wayen tgam dinna…

Muḥemmed Lḥasen Meḥruc: D timlilit i tessuddes « Tdukkla tadelsant n tmaziγt LBACIR AMELLAḤ» i wakken ad terr tajmilt  i LBACIR AMELLAḤ, d amedyaz n taddart n Yicekkaben. Ahil-ines yella d amerkanti : deg-s isaragen, ifsaren, amezgun, niḥeqqa tella tmedyezt, ama d imedyazen i yemsazzalen gar-asen ama d timenna kan n yisefra berra i temsizzla. Timlilit tɛedda deg tegnatin igerrzen ama deg wayen yerzan amager ama leqdic ama aswir n tmedyezt. Nekk s yiman-iw ur d-wwiγ ara asarag acku ur lliγ ara deg wahil, maca d awal kan afessas s wayes teldi temlilit akked wawal s wayes i tseqqef ay d-nniγ.


Tura ad d-bedreɣ tafyirt-nni i d-teqqareḍ mi ara tebdu tedwilit-ik n umaṭṭaf « yenna umedyaz deg wawal-is », ad aɣ-d-tiniḍ da d acu i d sser-is?

Ur ẓriγ ara ma tesɛa kra n sser, acku nekki ulac d acu i ffreγ, yerna ur d-qsideγ kra. Maca llan kra n yimedyazen seg wakken fazzen, teɛğeb-iyi tmedyezt-nsen, d ayen i yi-d-yettaken tahregt (l’inspiration) akken ad d-awiγ fell-asen awal iwumi semmaγ « awal n tedwilt », ttfakaγ-t s usefru anida i d-qqareγ « yenna umedyaz deg wawal-is » s tin n wannuz d lekyasa (par modestie), wamma isefra-nni merra inu.


Kečč i yellan d aseklan, d amedyaz daɣen deg kra n ttiɛadat, acimi ur d-tessufɣeḍ kra n yitaftaren ar tura?

Ur cukkeγ nekk d aseklan, ḥemmleγ ad nadiγ ugar deg tlufa n umawal. Deg wayen yerzan itaftaren, yella akka yiwen n udlis n tmedyezt maca d areqqeɛ-nni aneggaru i ixussen.


Aṭas i k-yettwalin gar wid yesɛan awal ɣef tmedyezt tazwawt s umata, skud tarmit-ik deg tesquma n yinezzurfa akked deg tedwilt n umaṭṭaf n Summam tesnagay. Ini-yaɣ-d ihi tamawt-ik ɣef tmedyezt tazwawt tamirant…

Ma nenna-d tamirant lmeɛna-s d tilemẓit, mačči kan d tilemẓit deg leɛmer, ula d wid i tt-irefden  d ilemẓiyen. Aya yefka-as udem amaynut deg yal tiγmert ladγa deg tektiwin akked yisental d wamek i d-yettili umsal-nsen. Anect-a war cekk ssebba-ines d amyikcam i myikcamen yidelsan n umaḍal imi ttawilat n unermis (contact) qwan mačči am zik, dγa imedyazen-nneγ ur ttkukrun ara akken ad bbγen iman-nsen deg lebḥer n tussna akked tsekla amer ahat ad d-leqḍen kra n yisafaren s wayes ara bnun  tmedyezt-nsen ad ten-rwin akked yisafaren n tmedyezt taqbaylit, s wakka ad d-bnun ajdid, d ayen ara-d-yefken  udem amaynut i usefru. Tamedyezt ihi yewwi-d ad teddu d ufara akken ddan leḥwal n ddunit deg yal tama. Maca mazal akka kra n yimedyazen cenṭuṭfen deg teqdimt-nni wissen ahat d tujjma neγ d taγart n uqerruy, γur-sen d « tamuḥendit » kan i yellan.


Taggara-a nettwali aṭas ay d-yessezgayen idlisen iwerdanen ɣer tezwawt almi yettwattu usnulfu, d acu ay tenniḍ ɣef waya ?

Akken fehmeγ texseḍ ad temmeslayeḍ  γef tsuqilt seg tutlayin-nniḍen γer tmaziγt, d acu kan, ur ẓriγ ara ma yella aṭas i yellan, maca akken ɛelmeγ nuḥwaj ad nessenfali γef yidelsan akked tmettiyin-nniḍen s tmaziγt, tasuqilt tettɛawan akken ad nebnu tutlayt ad nesseğhed tanfalit akked yiγunab. Tamaziγt γas ass-a tettwaru axir n zik maca mazal tγumm-itt timewt (l’oralité). Anagar afares, asnulfu daɣen, akked useqdec ara tt-yeğğen d tutlayt yecban tiyaḍ ma ulac ad teqqim kan deg tinna akken « nekni neqqar akka » almi yal tameslayt tuγal d tutlayt.


Aql-ik daɣen d aselmad deg tesdawit n Ɛebderraḥman Mira, D acu d leqrar n tmaziɣt - tutlayt ed yidles - sdat n udabu i tt-iɣunzan?

D arraw-is akked wid i tt-ilan deg wul ara as-igen leqrar, acku neqqar-d iγunza-tt udabu, maca, tilawt nettidir-itt yal ass. Tiyita seg-neγ i d-tekka, s wakka daγen i yufa abrid udabu akken ad yurar yes-neγ tiddas. Cwi kan llan wid i d-yukin i txidas ṭṭfen deg yixef n umrar.


Ar tura ala tislalin ay yettmaggan s tmaziɣt, melmi ara yili uselmed n yimudilen n tmaziɣt merra s tmaziɣt ?

Aselmed s tmaziγt d netta i d iswi agejdan deg umennuγ, γas ma ddeqs n yilmuden ttilin-d akka tura s tmaziγt maca yella lexsas, akken ttwaliγ tamsalt n uselmed maci kan d tamsalt n lebγi maca d tamsalt n ubgas daɣen, ilaq yal yiwen ad d-yebges akken ilaq. D tidet, leɛtab yella maɛna tamaziγt tezwar, ma yella nettraju alma wejdent akk tegnatin, ihi am win  iḍemɛen adfel deg ssmayem. « Ugur n lexsas n umawal» i d-ttaddren wid yellan mgal n uselmed s tmaziγt d sebba ur nesɛi lqaɛ, acku qqaren-ak ulamek ara iḥettem yiwen γef wayeḍ amawal i d-yesnulfa, ilaq kan ad neḥsu aya ur yelli d aḥettem, rnu γur-s, ayen akka i d-yennulfan deg umawal d isumar kan alammi d ass deg ara tqeɛɛed tutlayt iman-is. Ihi d tamsalt n wakud, tutlayin merra ɛeddant-d γef tallit-a. Nnig n waya Mɛemmri yura tajerrumt-ines s tmaziγt, Massa Ʃebrus tella tesselmad Tasnalest s tmaziγt, d acu ara d-nernu nnig n waya ?


Yezmer ad yili yekka-d ugur seg uẓar ? Meḥsub skud aselmed deg yiswiren inedduya ur yedda ara akken ilaq, yewɛer ad yili yewqem deg tesdawit.

Ala, deg teswiɛt n wass-a iswiren inaddayen d uswir asdawan ferqen. Ttasen-d yinelmaden γer tesga n tmaziγt werğin γrin tamaziγt, yerna wid i d-yettasen γran tamaziγt, ttawin-d timussniwin yerzan tira akked tjerrumt d aya.


Taluft-a ur tt-ǧǧan wiyaḍ skud adabu ur yeɣtis, wa ad yeqqar s tfinaɣ wa s taɛrabt, ahat d tikti n tmaziɣt d tutlayin i ara ad ten-iqennɛen? Nniɣ-ak-d annect-a acku ula deg uneẓruf tella tmaheɣt, tella tmaceɣt, atg...

Taluft-a terza wid ilan tamaziγt deg wul, aseḥbiber γef-s yewwi-d ad yebdu s uselmed s tmaziγt, acku d nettat d ammas n taluft. Ma yella γer kra tamaziγt d taγawsa n unadi akked tezrawt, maca γur-neγ tamaziγt tekka-d nnig n waya, γef waya i nettaf deg wannar aṭas n wid yettnadin ur llin d isdawanen, d anezgum i ten-yewwin ad rẓen aqerruy-nsen, amer ad d-rnun aẓru i lebni n uxxam amaziγ.


Walaɣ isem-ik gar wid yettekkan deg temlilit n uslugen n tmaziɣt deg Bumerdas, amek tettwaliḍ imciwren-a i d-yettilin seg tikkelt i tayeḍ?

D ayen yelhan kan i d-ttawint temliliyin i d-yettheyyi useqqamu unnig n timmuzγa ama d tin Bumerdas ama d tiyaḍ, acku deg tibawt (leγyab) n tsudut takadimit yewwi-d γef SNM (HCA) ad iɛebbi γef yiri-s azuḥ seg teɛkemt n tmaziγt. Amedya : asemyiger n yinegmayen (imnadiyen), asizreg n yidlisen akked tesγunin. Yewwi-d daɣen ad yesɛu azref n tmuγli γef uselmed n tmaziγt deg yiγerbazen, atg.  


Ad ak-d-iniɣ tanemmirt mi tqebleḍ tadiwennit, fren awal n useqqef.

D ccγel yelhan mliḥ i xeddmen yeγmisen s tmaziɣt, i yefkan tagnit s tmaziγt i yimeγriyen, acku akken i nwala ddeqs akka tura i yettarun s tmaziγt. Afud igerrzen akked teγzi n leɛmer i yiγmisen-a.

Iga-as tadiwennit-a: Mhenni Xalifi

Teffeɣ-d tdiwennit-a deg Uɣmis n Yimaziɣen n "La dépêche de Kabylie" ass n Arim (Letnayen) 27 seg wayyur n ṭuber 2014.

Mhenni

Nombre de messages : 10
Date d'inscription : 02/10/2011

Revenir en haut Aller en bas

Revenir en haut

- Sujets similaires

 
Permission de ce forum:
Vous ne pouvez pas répondre aux sujets dans ce forum